Under flera decennier har Sverige haft ett stabilt elpris tack vare vattenkraft och kärnkraft. Men de senaste åren har verkligheten förändrats drastiskt. Från att ha varit en förutsägbar utgift har elräkningen blivit något många fruktar varje månad.
För dem som redan lever på marginalen har höga elpriser blivit ett direkt hot mot den ekonomiska tryggheten – och för den som vill ta lån är det numera en faktor som vägs in i bankens beslut.
Elpriset genom åren – en chockerande resa
En tydlig bild av hur snabbt och kraftigt elpriserna har förändrats ser vi i utvecklingen mellan 2021 och 2024. Nedan följer ett genomsnitt per kilowattimme, uppdelat efter Sveriges fyra elområden:
- 2021 – relativt stabilt men med skillnader: SE1 (62,7 öre), SE2 (63,0 öre), SE3 (95,2 öre), SE4 (113,0 öre)
- 2022 – elprischocken slår till: SE1 (88,7 öre), SE2 (93,2 öre), SE3 (191,6 öre), SE4 (220,3 öre)
- 2023 – lättnad men fortfarande högt: SE1 (70,2 öre), SE2 (70,8 öre), SE3 (89,6 öre), SE4 (108,7 öre)
- 2024 – fortsatt ojämnt men något lägre: SE1 (49,9 öre), SE2 (49,5 öre), SE3 (67,3 öre), SE4 (87,2 öre)
Den största prisökningen inträffade alltså under 2022, då hushåll i södra Sverige fick betala mer än dubbelt så mycket som året innan. Även om priserna har fallit tillbaka, ligger de fortfarande på nivåer som märks tydligt i plånboken.
Därför blev elen plötsligt så dyr
Bakom prisrusningen finns flera samverkande faktorer. Den internationella energikrisen har pressat upp priserna i hela Europa, och eftersom Sverige är sammankopplat med andra elnät påverkas även vårt pris. Torrår har gjort vattenkraften mindre tillgänglig och stunder med låg vind har lett till minskad produktion från vindkraften.
Samtidigt har elnätets begränsningar skapat en klyfta mellan norra och södra Sverige, där priserna ofta skiljer sig dramatiskt. Elektrifieringen av industri och transporter bidrar också till att efterfrågan ökar i snabb takt.
Hur vanliga hushåll får kämpa med höga elräkningar
Effekterna av de höga priserna har blivit smärtsamt påtagliga för många hushåll:
- Minskad köpkraft: Mindre pengar kvar till nödvändiga utgifter.
- Kallare bostäder: Många sänker temperaturen eller stänger av element.
- Psykisk stress: Ekonomisk oro påverkar hälsan och tryggheten.
- Ökad risk för skulder: Höga räkningar kan leda till betalningsproblem.
För låginkomsttagare, äldre och barnfamiljer kan vintern bli en svår balansakt mellan el, mat och hyra.
Elens påverkan på lån och kreditvärdighet
När en större del av hushållets inkomst går till el får det konsekvenser på andra håll. Banker och långivare bedömer alltid återbetalningsförmågan innan ett lån beviljas, och om hushållskostnaderna har skjutit i höjden ser det sämre ut i kalkylen.
Det kan betyda lägre lånebelopp, sämre villkor eller att man helt nekas lån. Redan beviljade lån – särskilt bolån med rörlig ränta – kan också bli svåra att hantera i kombination med stigande elräkningar. På så sätt påverkar elpriset inte bara vardagskassan, utan också möjligheten att investera i framtiden.
När elpris och ränta skapar en farlig kombination
Effekten av ett högt elpris förstärks av den räntehöjning som skett i Sverige de senaste åren. I takt med att styrräntan höjts har även boräntorna stigit, vilket innebär ännu högre månadskostnader. För ett hushåll kan kombinationen se ut så här:
- Elkostnaderna ökar: Från 1 500 till över 4 000 kronor per månad i vissa fall.
- Bolåneräntan stiger: Tusenlappar extra varje månad för hushåll med rörlig ränta.
- Mindre marginaler: Ekonomisk buffert urholkas snabbt.
- Ökad risk för betalningssvårigheter: Räcker inte inkomsterna till hela paketet, hamnar hushållet i en ekonomisk fälla.
Den här dubbla bördan skapar en verklig risk för att fler hushåll hamnar i skuld, trots att de tidigare klarat sig utan problem.
Vad hushåll kan göra för att minska trycket
Det finns åtgärder som kan göra skillnad även när elpriset är högt. Här är några som märks både på räkningen och i vardagen:
- Sänk inomhustemperaturen: Varje grad lägre kan göra stor skillnad.
- Använd LED-lampor och energisnåla vitvaror: Mindre elförbrukning utan att tumma på funktion.
- Tajma elförbrukning: Undvik att använda mycket el under de dyraste timmarna.
- Täta dragiga fönster: För att minska behovet av uppvärmning.
- Tvätta och diska smart: Fulla maskiner och energisnåla program.
För hushåll med små marginaler krävs dock ofta stöd från samhället – energieffektivisering kostar, och alla har inte råd att investera.
Vem tar ansvar när elen slår hårdast mot de svagaste?
Frågan om elpriser är inte bara teknisk – den är social och politisk. För att undvika att elen blir en klassfråga måste framtida åtgärder ta hänsyn till dem som drabbas mest. Regeringens elstöd har hjälpt vissa, men stöden har ofta varit sena eller otillräckliga.
Det krävs mer långsiktiga lösningar: investeringar i ny produktion, ett mer rättvist prissystem mellan elområden och ett elnät som fungerar även i framtidens elintensiva samhälle.